Varför veganism?

En potentiell orsak till att veganism blivit populärt är att man går ner i vikt av att äta mer frukt och grönt. Det beror på att naturligt mat eller engelska översättningen whole foods fyller magen mer på samma antal kalorier  än vad kött gör. Att tallriksmodellen säger att vi ska ha minst andel kött är av samma anledning. På så sätt kan man äta mycket mer mat som vegan än som enbart köttätare utan att få ett kaloriöverskott som sedan leder till viktökning. Som vegan äter man inga animaliska produkter som kan göra att kroppen mår bättre av flera anledningar. Växtbaserad mat innehåller mycket fiber och antioxidanter samt är de anti-inflammatoriska. Det betyder att av att äta vegansk kost kommer kroppen bryta ner maten bättre vilket gör att vi skonar våra tarmar och magen blir inte lika uppsvälld. Antioxidanterna kontrollerar de fria radikalerna i kroppen som lätt reagerar med olika ämnen i vår kropp. De fria radikalerna kan under uppsikt av antioxidanter bli hjälpsamma för att motverka inflammation vilket gör att växtbaserad mat är anti-inflammatorisk. Fortsättningsvis kan veganism bidrar till att växthuseffekten inte ökar i samma utsträckning då köttproduktionen står för en stor del av det totala växthusgas-utsläppen världen över.

 

Varför inte veganism?

Nackdelarna med att vara vegan är att man blir begränsad och därför finns där inte lika många sätt att förhålla en sund kost. Med sund kost syftar man på att alla essentiella vitaminer, proteiner etc. finns i maten. Som vegan löper man risk att drabbas av vitaminbrist. I synnerhet är det vitamin-B12 som man inte får i sig tillräckligt från växtbaserad mat. Som vegan har man också problem att få i sig den viktiga omega-3 fettsyran som hämmar blodet från att koagulera (stelna) och omega-3 är dessutom anitinflammatoriskt. Risken när man inte får i sig omega-3 är att man får en större mängd omega-6 fettsyror i sig i jämförelse. Omega-6 är snarlik omega-3 men verkar tvärtemot alltså inflammatorisk och blodförtjockande. Omega-6 återfinns i vegetabiliska oljor och i nötter medan omega-3 finns i fet fisk därav den obalanserade intaget och risken med veganismen. Förutom de tidigare nämnda riskerna löper man även risk för metallbrist eller mineral som det heter. Brist på mineralen zink är vanligt förekommande då det inte finns tillräckligt av den i växter. Zinkbrist kan leda till depression men det kan även leda till att immunförsvaret inte är lika starkt som vid zinkrik kost och det gäller även för matsmältningen.  Zink påverkar också ögonhälsan och tillväxten för hår och naglar. Järnbrist är den andra potentiella brist varan som finns lätt tillgänglig i kött och blodmat och i vegetabiliska produkter där den dock inte tas upp lika effektivt. Järn finns i vårt blod i form av hemoglobin som har i uppgift att transportera runt syre i blodet samt i myoglobin som transporterar syret till musklerna.

 

Kolla upp riskerna i förväg

Att bli vegan har både fördelar och nackdelar men kolla alltid upp konsekvenserna innan ni beslutar er för att byta kostvana. För att må bra krävs det en långsiktig planering av vad du ska äta och en noggrann koll på vad du behöver få i dig för att leva hälsosamt.

Källor: